torsdag 4 juni 2015

New in a class.


I Don’t really know how it i to begin in a new class because I’ve never been that, but I think that you are nervous to meet all the classmates and the people at the school. 
Mabye it’s difficult to be in a new class mabye it’s not. I think it’s from person to person. tThe people who have easy to meet new people I think have it easier to be in a new class then the people that don’t have it and after a moth or something I think you know the people in you class.

tisdag 2 juni 2015

Labbrapport - ekosystem i en burk


Uppgift
Vår uppgift var att vi skulle gå ut hitta olika djur, löv oh växter som vi skulle lägga i en glasburk med lock på för att senare några veckor fram kunna se vad som händer när man låter växter leva i en burk utan att kunna få syre. Efter ett tag ska vi se om vad som har hänt, har det växt har växter dött mm…

Hypotes
Min hypotes är då att jag tror inte att djur och växter kommer att kunna leva där för att de behöver syre och för att kunna leva och det får de inte för att burkarna måste vara täta så at det inte kan komma in någon luft in i burken. de kommer nog kunna leva i högst 1-2 veckor för att de har ändå löv/blad som är gröna vilket kan ge lite syre ett tag men när där inte är gröna längre så får de inte syre längre och då kan de inte leva. Växter behöver och fotas solljus men de kommer de att kunna få för att de kommer stå i ett fönster så att de kommer att få ljus.

Utförande
Det vi gjorde var att vi skulle ta olika ”levande” växter och djur utifrån och lägga de i en burk som ska vara tät så att det inte kom in något syre in i burken. Vi skulle låta de stå vid ett fönster så att de fick ljus men inte syre, vi kollade våra burkar varje vecka för att se vad som hände med burkarnas innehåll efter några veckor var vi klara med detta och så skulle vi öppna burkarna, efter de var den hela laborationen klar.

Resultat
Min hypotes stämde relativt bra med vad som egentligen hände, djuren och växterna som fanns inne i burken levde inte när jag kollade de sista gångerna och de hade blivit som vakuum, man såg det för att locket hade som en buckla. 
Detta är vad jag har skrivit under de veckorna som vi undersökte burkarna:
Det jag har observerat i min burk är att jag hittar inget liv, der är jätte fuktigt och att blomman har vissnat.
En vecka efter jag hade observerat är att mina maskar lever fortfarande och att det inte als är dött inne utan att de faktiskt lever lever lite. Blommorna är döda men bladen är fortfarande gröna

Efter ungefär efter en månad så väger den 430.5 g och det verkar inte vara något liv den det ända livet i en kan vara några slokande blad och sen är det jätte fuktigt. idag är det den 12 maj 2015

Efter nu ungefär 1 månad och en vecka så har det fortfarande inte hänt något i min burk, kanske att en växt har krockat men annars ingenting den väger 430.5. Idag är det den 19maj 2015

Idag är det den 26 maj och det har inte hänt så mycket mer än att den väger 430.2

Slutsats
Växterna dog för att inte fick den näring som de behövde, näring innebär då koldioxid och syre de fick ljus för att de stod i ett fönster. Djuren dog för att de inte fick syre och inte heller någon näring. Eftersom att det var gråsuggor som jag hade i min burk så kan de ha fått näring genom växterna. 
De som dog först var djuren för att fotosyntesen inte fungerade som den skulle göra inne i burken, den fungerade inte som den skulle för att allt som behövs för fotosyntesen inte fanns kvar efter ett tag för att allt de levande hade tagit upp det för att kunna leva.
Det man skulle kunna tänka på till nästa gång är att man kan ha en större burk om man vill att växter och djur ska leva längre och att man får plats med mer. Det negativa med det är att om man vill kunna väga den kan det vara för tung för vågen. Till nästa gång skulle nog jag inte kollar burken i en månad, bara i en vecka eller något sådant för att efter en månad är allting redan dött.

Australiens vegetationszoner

  1. I Australien bor 24 miljoner människor. Det be­tyder att landet är mycket glest befolkat. I vilka delar av landet bor det många människor? Vilka delar är glest befolkade? Använd en befolkningskarta över Australien och anteckna samband mellan befolkningstäthet och vegetation.
  2. De delar av Australien där det är mest glesbefolkat är i princip hela landet utom i runtom i kanterna som är vid havet, de städer där det bor mest folk är i Sydney. Det kan ju delvis vara för att det är huvudstaden i Australien, men de bor också mycket folk i de andra ”storstäderna” i Australien.

     2. Studera Europas vegetationszoner i en kartbok. Skriv ner vilka vegetationszoner som finns.
    Det finns 8 olika sorter, de är barrskog,blandad- och lövskog, lövskog, tundra kallfjäll, bergsvegetation, medelhavsvegetetion, grästäpp och öken och halvöken.

    3. Ta reda på vilka klimatzoner det finns i Europa.
     Det finns allt från varma till kalla klimatzoner i Europa. De som finns är arktiskt klimat, kust klimat, inlandsklimat, medelhavsklimat, bergsklimat, ökenklimat och golfströmmen. 
    Här där vi bor i Sverige har vi enligt boken kustklimat och inlandsklimat.

    4. I Europa bor över 700 miljoner människor. Vilka delar av Europa är mest tätbefolkade? Vilket samband finns mellan befolk-ningstäthet och kallt klimat?
    Det bor mycket folk runt Holland, Tyskland och Belgien. Det är där det bor som mest folk, det finns i andra delar av Europa också men det är mest runt de orådet. 
    Det är så att där det är lite varmare på vinter och på sommaren där bor det mer folk. Det kan vara för att folk vill ha det varmare och folk vill inte frysa. Det kan egentligt bero på person till person för vissa gillar inte när det är så varmt och andra gillar just när det är varmt. Det bor också mycket med folk runt om i Storbritannien och sedan i Italien, men jag skulle ändå säga att det bor flest personer runt de tre länderna jag nämnde innan. 

    5. Använd en karta som visar årsnederbörden i Europa. Vilka samband finns det mellan nederbörd, vegetation och befolkningstäthet?
    Det är fortfarande så att det är mycket folk runt de tre länderna. Det är nu att det inte regnar så ofta det finns lövskog och det är ganska varmt just där. Folk vill då ha lövskog  som det inte regnar s å mycket i för att då blir allting blött i skogen och man kan inte vara där. Det är egentligen varmare runt södra Frankrike och Spanien. De som bor där är vana vid att det är varmt och de bryr sig inte så mycket.

    6. Jämför Europa och Australien med varandra vad gäller vegetationszoner, klimatzoner och befolkningsfördelning. Resonera kring de likheter och skillnader som du hittar.
    Skillnaden mellan Australien och Europa är att i Australien bor det lite minder folk än vad det bor i hela Europa det kan ju bero på att Europa är större än Australien. Fast egentligen är Australien inte mycket minder än Europa.
    Australiens yta är 7 692 024 km² och Europas yta är 10 180 000 km², det är inte så jättestor skillnad. 
    Skillnaden med befolkningstätheten i Australien och Europa är att i Australien så bor det mes folk vid havet och vid de stora städerna men i Europa så bor folk där det inte finns så jätte mycket hav eller vatten, det kan var att många av länderna som ligger vi havet antingen ligger ibland under vattenytan och det andra kan vara att det är för varmt i de länderna så att folk inte vill flytta dit.
    Klimatet förändras en del mellan Australien och Europa. Det är fotas varmare i Australien, det beror på att ligger närmare ekvatorn än vad vissa länder i Europa gör. De länder som ligger närmast ekvatorn i Europa  är Spanien, Portugal och Italien. De är också de varmaste länderna i Europa som ligger vid havet, det brukar var kallare vid havet för att det blåser där.