fredag 3 juni 2016

Geografi - Rik och fattig

  1. Vad är typiskt för ett i-land?
Det som är typiskt för ett i-land är att de är ganska rika oh har många industriområden, de har också en hög utbildnings nivå vilket de från i-länderna ofta har råd med. De har råd med att låta sina barn gå i skolan och sedan gå vidare i sin utbildning. 
Det finns så mycket industri i i-länderna för att de inte behöver jobba inom jordbruk för det finns maskiner som gör det åt folket. Om det inte är en bra skörd för landet ena året så kan man bara frakta från andra länder för att ändå få den maten man behöver. Sjukvården brukar också vara ganska bra i ett i-land för att de har råd med de saker de behöver på sjukhusen och de akuta behandlas så snabbt som möjligt. De flesta som bor i ett i-land har också oftast ett 


2. Vad är typiskt för ett u-land?
  1. Försök förklara varför u-länderna är fattiga.
Det som är typiskt för ett u-land är att de ofta har en låg utbildning, det beror på att de ofta inte har råd med att låta sina barn gå i skolan. Alla i en familj kan kanske inte gå i skolan men de som får gå i skolan har inte så mycket nytta med det i familjen eller så måste de göra allt om har med läsa och andra saker att göra för att det finns många städer i u-länderna som är analfabeter.
Många i u-länderna är bönder eller liknande för att kunna försörja sin familj med den mat som de behöver, men de behöver också pengar så att de kanske säljer häften av den mat de har och får lite pengar för det. Hygienen brukar inte heller vara jättebra för att de inte har råd med rent vatten. 
De får inte gratis sjukvård, de får man inte allt i i-länderna heller men u-länderna får sämre sjukvård än i-länderna. Det är mycket krig i u-länderna för att de oftast inte är så demokratiska eller att de har varit en koloni av ett land och nu blivit självständiga. 


3. 
a. Vad är det för skillnad mellan att mäta välstånd i BNI per capita och HDI?
b. Hur räknas HDI-index fram?
HDI beräknas med hjälp av tre faktorer:
▪Förväntad livslängd, som anger hur länge en människa kan förväntas leva i genomsnitt.
▪Utbildningsnivå, som mäts genom läs- och skrivkunnigheten, hur många som går i skola och hur många som får högre utbildning.
▪Levnadsstandard, som mäts i BNI per capita.
Det är bättre med ”Utbildningsnivå, som mäts genom läs- och skrivkunnigheten, hur många som går i skola och hur många som får högre utbildning.” eftersom om alla invånare bara skulle få pengar till jobb skulle ingen kunna få en utbildning eller få gå i skolan för att allt skulle hamna på att alla skulle jobba. En utbildning kostar men man behöver en utbildning för att kunna jobba bra och kunna fatta vad det hela handlar om. Om man inte kan läsa är det definitivt svårt.



4.Vad är Millenniedeklarationen?
Millenniedeklarationen har ett hopp om att alla länder i världen inte ska var så fattiga som vissa är i nuläget. De vill att alla som int4 har råd med mat eller att försörja sina familjer med mat och vatten ska bli färre. 
Alla som inte har en utbildning ska kunna få det. Kanske inte en utbildning som är i 10 år, utan en grundutbildning så att de ändå kan läsa och skriva. Om det finns alfabatiker i en familj ska det inte vara de unga utan mer de äldre som är i åldern 60-80 år. 
Det ska inte bara vara männen som jobbar i en familj utan att kvinnorna också jobbar. Där med ska inte barnen jobba utan de ska gå  i skolan om familjen möjligtvis har råd med det. Det bästa i det landet som är fattigt skulle vara att skolan är gratis. Om kvinnorna också skulle jobba ute skulle de net bara städa utan också kunna få en utbildning så det kan ha ett vanligt jobb som männen har.
De vill att de nyfödda barnen inte ska dö efter ett par veckor för att de inte får den åringen de egentligen behöver. De vill att alla familjer ska kunna ha råd med så mycket mat att alla i familjen kan leva på det. 
De vill förhindra folk att få olika dödliga sjukdomar genom att ge dem vaccin av olika sorter. Eller förhindra olika könssjukdomar.
De vill också tillslut att alla länder i världen ska kunna sammarbeta så att om det är något land om behöver något som t.ex en liten summa pengar så kan de andra länderna hjälpa till med det. Om det är regeringen som behöver pengar tycker jag inte att det är så värt att ge men om det är mycket fattigt och det är för många som behöver pengar till mat är det värt att ge pengar.



5. Vad finns det för samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser?
Sambandet mellan fattigdom och ohälsa är att de som bor fattiga länder oftast inte har råd med att gå till en läkare ifall de har problem med någonting. I Sverige är det gratis vård för barn under 18 men i de fattiga länderna så kanske det kostar för alla, ett fast pris som gäller för alla oavsett skada eller problem.  Om det är väldigt tätbefolkat i en stad kan det spridas smittor mycket lättare, speciellt om det inte är lätt att få tag på rent vatten eller medicin kan det vara målet svårt att bli av med smittan. Om det är en som får det först och sedan går en i den familjen till en annan familj och så får den familjen det och sen forsätter det så. Om det dessutom är varmt kan smittor spridas mycket snabbt eftersom bakterier oftast trivs när det är varmt. Så att klimatet är ett stort problem i de fattiga länderna. Om det skulle vara varmt i Sverige skulle vi klara oss utmärkt för att vi har råd med ventilation och om vi behöver åka in till sjukhuset så gör vi det och behöver oftast inte tänka på vad det kostar. De sakerna måste man öfast tänka på om man inte har så mycket pengar och hellre vill ha mat så man kan klara sig.



6. Förklara sambandet mellan sårbarhet och fattigdom.
Sambandet mellan sårbarhet och fattigdom är.. Det är oftast fattigast i de länder där det ofta händer massa naturkatastrofer. Om det t.ex är en stor storm med mycket regn och myset vind så kan det bli översvämningar lätt och om det är stor kan ledningar och annan elektronik gå sönder eller falla ner över hus. Det är klart att träd också kan falla ner över hur men det jag tänker på att det finns el i elledningar eller om det är ett elskåp som kanske inte tål att det regnar så mycket. Om  det då finns en by som man verkligen inte kan leva i efter stormen så måste man flyttat. Men flytta kostar pengar, och man inte har så mycket pengar kanske man inte kan flytta så lätt. Eller om ens hus är ganska förstört och man måste bo där för att man inte har råd med att b på ett annat ställe. 



7. I vilka former ges bistånd till fattiga länder?
Bistånd i fattiga länder ges ofta till de delar där det är mest akut med hjälp. Som på t.ex sjukhus där man kanske inte har så mycket redskap så att när doktorerna använder en så har de inte haft den möjligheten att göra rent den eftaråt, och där med sprids det sjukdomar som man egentligen vill stoppa. 

Om landet är såpass fattigt att de absolut inte har råd med något så kan man ge pengar till landet och till de som är mest behövande av de, sedan går det till sjukhus och till de mest behövande där också. Det behövs oftast mest hjälp på sjukhusen i de flesta fattiga länderna och pengar till mat så att de klarar sig iallafall ett längre tag.