Mitt liv som kristen

Mitt liv som kristen.

Mitt liv som kristen är inte så komplicerat. 

Eftersom man inte behöver tro på gud eller vara särkilt troende inom Kristendom. 

Det är en väldigt fri religon, då det var en mycket striktare religion innan har det avtagit lite. 

det finns en mening med allt och jag tror på att det finns något efter döden.

Folk skulle kunna kalla mig för en ateist men det gör jag inte själv, det jag gör på en normal dag är inte så olikt från vad andra gör. Jag går up äter frukost, går till skolan och sedan gör jag läxor eller andra saker när jag kommer hem efter skolan. 

Jag ber inga böner eller går till kyrkan någon speciell dag. 

Kristendomen är väldigt lätt att leva med för att jag behöver inte be en eller flera gånger per dag som många religioner gör. T.ex muslimer har något som kallas för fredagsbön då alla män och frivilliga kvinnor går till moskén på kvällen/middagstid för att be. Inom kristendomen kan alla gå till Kyrkan, oavsett kön eller ålder. Det är frivilligt där också, men istället för att det bara är frivilligt för kvinnorna är det frivilligt för alla oavsett kö. Det hålls gudstjänster varje Söndag och på högtider. Jag tycker det är bra för att om man är ensam en julafton och man är kristen kan man gå till kyrkan vid midnatt eller så kan man göra det tidigt på morgonen dagen efter, på de sättet träffar man personer och behöver inte känna sig så ensam på julafton eller en annan högtid som t.ex påsk. 

Jämför man Islam, Kristendomen och Hinduismen är Kristendomen absolut en av de fria religionerna. Inom Hinduismen ber man också väldigt mycket, vilket man gör inom Islam också. 

Hinduismen är att man ska vara snälla mot alla och respektera alla så som de är men det kan man inte göra hela tiden, för att det finns alltid något som man stör sig på hos en person eller att man måste tala sanning. Det kan ibland också vara väldigt svårt, om det inte händer på något stort så är det bättre att tala sanning men om det hänger på liv och död kan man inte säga det som är rätt för att det kan skada någon. Hur man ska uppföra sig inom Hinduismen är väldigt svårt att göra hela tiden för att man kan inte alltid vara snäll eller göra något som kan ”skada gudarna”. Det finns också flera gudar inom Hinduismen, det kan vara bra men det kan lätt bli en konflikt mellan de som tror på en av gudarna men inte de andra eller liknande.

Det finns många som är munkar inom hinduismen och det kan kvinnor också vara, fast då kallas det för nunnor. 

Inom islam är feminism inte så stort, många kvinnor behöver inte gå till Moskén för att de måste ta hand om barnen eller hushållet. Det är många kvinnor som inte jobbar pågrund av samma anledning. Inom islam finns det därför många kvinnor som kämpar för att det ska bli jämnt mellan män och kvinnor.

Inom Kristendomen är det väldigt olika, man kan gå till Kyrkan varje söndag för att man vill ha ”en bra relation” med gud och för att man tror, om man inte går till kyrkan kan man hamna i helvetet. 

Många som går till kyrkan varje Söndag ber också en bordsbön innan de ska äta, då brukar man tacka för att man får den mat och att man har det så bra som man har. Men om man inte vill göra det behöver man inte göra det. 

Dessa tre religioner är relativt lika varandra eftersom de alla tre bara tror på en gud, men det kristendomen inte har gemensamt med de andra två religionerna är att man måste be hemma eller i moskén och kristendomen har inga krav. Det finns definitivt olika kristna, det finns de som ber en bön före de ska äta och sedan finns det kristna som inte tror på en gud eller liknande, men definierar sig fortfarande som kristen.

Mänskliga rättigheter

1. Hur, när och varför bildades FN?

Fn står för Förenta Nationerna och grundades år 1945 den 24:de Oktober. 

Segerdag var i de flesta länderna den 9:de Maj år 1945. Eftersom det hade varit krig i nästan hela världen under 6 år så fanns det många som tyckte att vi skulle ta hand om världen och människorna för att det var väldigt många som förlorade stora delar av vad de ägde eller familjemedlemmar som var med i kriget på något sätt och aldrig kom tillbaka. 

Fn vill att det ska vara fred i välden vilket betyder att de inte vill att det ska vara krig i världen heller.  

4. Vad innebär diskriminering och vilka är grunderna för diskriminering i Sverige?

Diskriminering kan vara på många olika sätt, det kan vara för ens religion eller för vilken hudfärg man har. Ens kön kan också spela roll. Är man man så ska man jobba medan kvinnan ska stå i köket eller vara hemma för att ta hand om hemmet. Alla tänker inte så nu men många gjorde det förr och det finns fortfarande folk som vill att det sak vara så.

8. Resonera kring vilka fördelar en frivilligorganisation som arbetar för de mänskliga rättigheterna (t.ex. Röda Korset) kan ha jämfört med en mellanstatlig organisation (t.ex. FN) när det gäller att nå ut och vara effektiv.

Fördelarna kan vara, att om det är en mindre organisation som man kan donera pengar till varje månad eller när man vill donera, kan folk själva bestämma vad de vill skicka pengar till. När det är en mindre organisation kan man ge ett visst belopp till det man tycker är viktigast, eller om man tycker att det finns många viktiga kan man välja ut de man vill donera till så att man inte donerar till alla eller så donerar man bara till det man har råd till.

Politik har också en stor del med detta att göra, om man håller med organisationen till vad de vill hjälpa folk med men man håller inte med politiskt kan det vara svårt att bestämma om man tycker det är bra eller inte för att det finns mycket inom politik som kan vara dåligt för allt och alla.

(Det finns situationer då en organisation, vars politiska åsikter man inte håller med om, rycker ut först vid en katastrof. Medan en politiskt oberoende organisation kanske valt att inte rycka ut vid just den katastrofen)

Politiken kan påverka ens åsikter mycket. Om organisationen har politiska åsikter som du inte håller med om kan det vara avgörande ifall du ska välja organisationen eller inte. 

Om man skulle ta ett exempel på en jordbävning eller tsunami där två olika organisationer skulle agera på olika sätt.  

Organisation 1 vill hjälpa människor i Thailand men bara vita och inte de som bor där för att de tänker att de som bor där ska vara vana vid det. Då tänker de rasistiskt för att de inte vill hjälpa de andra, men de gör ändå rätt för att de vill hjälpa de folk som faktiskt var där men inte bodde där.

Organisation 2 vill inte hjälpa till i Thailand men tycker att lokalbefolkning och turister ska få hjälp på något sätt. De tänker i rätt banor för att de vill att folk ska ha det bra, men eftersom de inte vill hjälpa till på plats, kan de inte säga till en annan organisation att göra det då de själva inte vill. 

11. Hur kränks mänskliga rättigheter i diktaturer respektive demokratier? Besvara frågan genom att välja och jämföra två specifika länder, en diktatur och en demokrati.

Det finns länder som sägs vara en demokrati men egentligen är mer av en diktatur på vissa sätt. Med det menas det inte att landet är en diktatur och säger sig själva vara en demokrati för att demokratin är olika i olika länder. USA som exempel var en demokrati tills valet 2016 då Donald Trump valdes till president. Det finns något som heter Obamacare som betyder att man man får sjuvård oavsett vad, men det kostar. Det är inte som i Sverige, här får alla under 18 gratis sjukvård  men Obamacare har hjälp många. Folk som var svårt skadade eller hade cancer kunde botas innan det var för sent. Nu har Donald Trump beslutat att det ska tas bort vilket många är arga för. Trump bestämmer vad som ska hända och vad som inte ska hända vilket är mer av en diktatur än demokrati för att det är han som bestämmer och han bryr sig inte om vad folket tycker. USA är fortfarande ett fritt land och man får göra nästan vad man vill vilket gör det till en demokrati. Det Trump gör är att han beslutar sina egna saker som inte behöver ha en påverkan på folket i USA men det skulle kunna vara något som folket tycker är fel ändå, även fast de inte påverkar de.  I Nordkorea är det en diktatur och det medger Nordkorea själva. När det är val i Nordkorea så väljer folk ändå att ha en diktatur för att det är inte så lätt att vänja sig bort det när man är uppvuxen med det. 

Det finns olika strikta lagar i en diktatur som bara finns i en diktatur och har man växt upp med det, och att det sedan försvinner är det väldigt svårt att inte följa de lagarna då. Nordkorea har varit en diktatur länge, men det finns ändå folk i Nordkorea som vill ha en demokrati för att det är friare och man kan göra nästan vad man vill. När det finns en person som styr landet är det också svårt för ledaren för att den har ett helt land att ta hand om, därför är det lättare att sätta strikta lagar som gör det lättare för ledaren. Det är dock alltid bättre att ha omväxling i ett land, oavsett om det är en diktatur eller demokrati för att då är det val i dikturerna vilket det inte är annars. I en diktatur som t.ex Nordkorea byttes presidenten Kim Jong-il för att han avled så hans son Kim Jong-Un blev deras president.  

5. a) Redogör för vad en nationell minoritet är.

En nationell minoritet är en befolkning som t.ex samer, judar och sverigefinnar. 

Sverigefinnar är något annat än finlandssvenskar, det finns finlandssvenskar i Finland och inte i Sverige. Sverigefinnar räknas som en nationell minoritet i Sverige vilket Finlandsvenskar inte gör.

Det finns i minoriteter i många olika sammanhang, om man ska rösta på något och det är fler som vill åka till stranden t.ex så är det en majoritet som vill och en minoritet so inte vill. Det kallas för nationell minoritet för att det är en minoritet i hela välden. Ursprungs folk räknas som en nationell minoritet eftersom att det bara finns ca 5% ursprungsfolk i välden. Det finns alts 95% med annat folk. Nationella minoriteter kan ha blivit det på olika sätt, t.ex judarna blev mindre under andra världs kriget och samerna har bott på samma ställa i många år. När man inte förflyttar sig är det svårt att skapa en större befolkning. Judarna bor runt om i Sverige, men det finns fortfarande folk som inte tycker om judarna på grund av olika skäl.

b) Varför räknas samerna som ett urfolk?

Samer räknas som ett urfolk för att de var de första som bodde eller bosatte sig här, de som inte är samer var de som kom senare. 

Samerna har bott på samma plats sedan de bosatte sig, och de har inte flyttat för att de har inte behövt flytta. De flesta urfolk som finns i välden som har behövt flytta, har flytta p.g.a tvångsflyttning, men samerna har aldrig behövt flytta så det är därför de bor på samma ställe. Samerna har inget eget land vilket också gör de till en nationell minoritet, det finns disskutioner om samerna verkligen är en nationell minoritet. När samerna inte har ett eget land 

c) Resonera kring vilka anledningar det finns att klassificera ett folk som nationellt minoritetsfolk.

Man kan klassificera ett folk som en nationell minoritet eftersom de är en väldigt liten del folk som är t.ex judar. 

Judendomen är en religion vilket att vara same inte är. Judendomen var först en väldigt stor religon men sedan efter andra världskriget när många judar gasade och många flydde har de blivit mindre. Många äldre judar som bor i Sverige just nu har flytt för att det fanns många som inte tyckte om deras religion i de landet de bodde i innan. 

Samerna är ett av de äldsta folken i Sverige, de är så få för att de för det flesta finns i Lappland vilket inte är så tätbefolkat om man jämför med hur det är i götaland, det förökar sig men inte lika mycket som de kristna i Sverige. Samernas religion kallas för lapsk mytologi. Det kallas också för förkristna religionen, det är en äldre version av kristendomen och att man tror på mer än en gud. 

Det går också att klassificera ett folk som ett minoritets folk när de finns mindre än majoriteten. 

Om man skulle ta ett exempel på att Sverige bara hade två religioner, och de skulle vara Kristendomen och Judendomen kan vi klassificera kristendomen som en majoritets religion i Sverige, sedan kan vi klassificera judendomen som en minoritet för att det finns mindre judar än kristna i Sverige.

6. Ge tre exempel på hur mänskliga rättigheter kränks i världen

Det är en mänsklig rättighet att få ha fred och ett hus att bo i, i de länder där det är krig är det inte så lätt att få ha fred eller ett hus att bo i för att det är krig i staden.

När det är krig är det inte fred, det är rättare sagt raka motsatsen till fred. De som krigar, krigar för att det ska bli fred men om man bara fortsätter att kriga är det svårt att bilda någon slags fred. 

Det krig egentligen går ut på är att man ska ha ihjäl folk, det kan vara oskyldiga personer som absolut inte har gjort något, eller så är det folk som har gjort något och kan väldigt sällan behöva dödas som straff. Dödsstraff är inte det rätta. Dödsstraff är krig, de som krigar dör för att antingen deras land har gjort något fel mot det andra landet, men de sm egentligen ska vara soldater är de som verkligen har gjort fel. 

De som drabbas mest är inte soldaternas familjer eller de andra landet där det inte är krig, utan de som drabbas är de familjer som bor i städerna där det är krig. Eftersom det är deras hem som bombas, det är deras barn som skadas och det är barnens föräldrar som dör framför barnen. Krig kan göra ett i-land till ett u-land för att folk blir fattigare eller flyr från länderna.  

Det är också en mänsklig rättighet att kunna utrycka sig eller se ut so man vill. Det har alltid varit folk som tycker att det är fel med olika saker men att man ska kunna vara sig själv är absolut en mänsklig rättighet. Ens sexualitet är något viktigt, om man är homosexuell ska man kunna säga det till folk utan att man ska få konstiga blickar. Det finns många homofober som tycker att det är fel eller liknande. De homofober som som finns vill såklart också vara sig själva, men när de inte tillåter homosexuella vara sig själv är det inte riktig rätt. 

Med att kunna vara sig själv innebär inte bara att man ska kunna komma ut som homosexuell, det innebär också att man ska kunna klä sig som man vill, om det inte är kränkande. Det finns också många där som tycker att man ska klä sig på ett visst sätt, och om man inte gör det är det fel. Det finns alltid någon som tycker att det ska finnas ett rätt eller fel. 

Man ska ha rätt till att överleva, om man tänker bort att det är krig i många länder så finns det många fattiga länder där det inte är krig men det är ändå fattigt. Det finns många fattiga länder i Afrika. Vi som bor i Sverige har tillgång till mycket mer än vad vi egentligen behöver, vi i Europa har mycket stora mataffärer som rymmer mer mat än vad folk som bor i fattiga länder äter på ett år. 

De flesta som är födda ”fattiga” vet inte att det finns folk som får fetma för att de äter så mycket. 

Om man är född där tycker man att det är normalt, men vi Européer säger ofta ”tänk på baren i Afrika” när vi inte vill äta den maten som blir serverad, det är för att vi är födda med att få mat och vatten på en liten silverbricka om man jämför med de som behöver gå mil för att få vatten. 

Det är inte bara en mänsklig rättighet att man ska ha tillgång till rent vatten, i de länderna där det är mycket varmt stora delar av året är det svårt att ha tillgång till rent vatten. Mycket vatten runt om i världen är förorenat vilket gör att folk lätt blir sjuka. Istället för att hjälpa till med att vattnet kan bli rent eller bygga in filter som gör att det inte blir förorenat som oftast vi Européer gör, sitter vi och klagar på det mesta. 

Buddhismen (Ej klar)

1. Jämför legenden om hur Siddharta Gautama blev Buddha med berättelserna om Jesus (se Berättelsen om Jesus och de första kristna) och Muhammed (se Muhammed – berättelsen om den siste profeten). Vilka likheter och skillnader finner du?

8. Hur skiljer sig de två största riktningarna inom buddhismen från varandra? 

Skillnaderna mellan de två riktningarna är att i den ena så tror man att det bara finns en Buddha och att det inte finns andra världar men i den andra så tror man att det finns andra världar och att det finns en Buddha i varje värld.

Den första riktningen heter: Theravada (de äldstes lära)

och den andra heter: Mahayana (den stora farkosten).

Theravada är den äldsta formen av alla. Man säger att Buddha ska kunna hjälpa alla eftersom han är en gud men i Theravada så tror man inte att han kan hjälpa folk för att han redan uppnått nirvana och kan därför inte hjälpa folk.

Mahayana är motsatssen för att de tror att Buddha kan hjälpa alla och att det finns oändligt med Buddhor eller att alla ska kunna bli en Buddha eftersom det finns så många olika världar.

Om det finns oändligt men världar betyder det att det finns oändligt med Buddhor också. 

När man har uppnått nirvana så kan man inte hjälpa folk som har det svårt eller liknande så det är därför folk inom ”Mahayana” inte uppnår nirvana så att de kan hjälpa folk som behöver hjälp från en ”speciell” person. En speciell person kan vara alla eller bara en person inom Mahayana. Man kan tycka att folk inom Theravada kan vara själviska och inte vill hjälpa andra genom att uppnå nirvana eller att de tänker att Buddha inte gjorde det när ”han” uppnådde nirvana så då ska de inte heller göra det. 

Mahayana vill just hjälpa folk och vill att folk ska ha det bra och de tror att det finns fler Buddhor som då betyder att de också kan hjälpa folk. 

10. Vad är en bodhisattva? Vilka riktningar av buddhism talar om bodhisattvas? Finns det något motsvarande inom någon annan religion? Kan man jämföra med helgon inom delar av kristendomen eller kanske änglar inom islam?

En bodhisattva är en en varelse eller person som vill vara en samyaksambuddha. 

En  samyaksambuddha ska vara en ”perfekt” Buddha och för att kunna komma dit så behöver man göra som bodhisattvas lyder. 

När man är en perfekt Buddha så har man uppnått Nirvana vilket är likt Mahayana där man vill uppnå Nirvana men p.g.a det kan man inte hjälpa folk som behöver hjälp. Det som finns i buddhismen som inte är en annan religion är karma. Karam innebär att om man gör bra saker i livet så återföds man till något bra. Det jag tänker är att om man uppnår nirvana så är det något bra man om man inte kan hjälpa folk efter man har uppnått nirvana så är det dåligt för att om man inte hade uppnått det och varit en ”vanlig” person istället så skulle man kunna hjälpa fler och därmed också få bättre karma. 

12. Vilken betydelse har tillflykten till de tre juvelerna för en troende buddhist? Hur tar det sig uttryck i en buddhists vardag?

Det går att jämföra med olika inriktningar eller att man använder det inom andra inriktningar. 

De tre juvelerna är sanskrit, ratnatraya eller triratna. De är olika rutiner eller ritualer som finns inom buddhismen och de flesta speglar buddha på något sätt

15. På vilka olika sätt har buddhismens tankar nått västvärlden? Vilket sätt tror du har haft störst betydelse?

Det finns massa saker som vi i västvärlden tänker på som buddhister också gör. Kristna vill veta om det finns något live efter döden vilket buddhister också gör fast  det tänker på återfödelse. 

Det finns en likhet mellan det, man båda tror att det finns något efter döden. Sedan inom kristendomen så är det att, om man gör något dåligt eller lever ett liv som inte är så bra så hamnar man i helvetet  men gör man goda saker så kommer man till himmelen. Inom buddhismen finns det olika kast, har man dålig karma så återföds man till ett sämre kast som kan vara en mask men har man bra karma återföds man inom ett bra kast som kan vara t.ex en ko. 

Säkerhet och risker

Hur kan du minska skaderisken och göra en idrottsaktivitet säkrare för dig själv?

Det man själv kan göra för att göra en bättre säkerhet är att man kollar runt sig så att man inte krockar med andra. Det kanske inte är så lätt att kolla runt omkring sig hela tiden för att man koncentrerar sig mer på sporten men om man kan så är det lättare. 

Om jag är själv så kan jag lägga något under mig om jag t.ex gör kullerbyttor eller liknande så att personen efter mig inte skadar sig. Om jag inte har skor på mig och jag ska springa mycket så ska jag ta av mig strumorna för att det är lätt att halka när man har strumpor, men om man inte ska röra på sig så mycket beöhver man inte alltid ta av strumporna. Men när man springer med strumpor är risken för att vricka foten större eftersom foten tar stopp om man har en hög hastiget. När man gör kullebyttor på en matta så kan det vara bökigt med skor på sig för att de är ganska tunga och stora om man ska göra sig så liten som möjligt. Det kan också vara sämre att vara barfota då för att då är det svårt att ”halka” om man behöver det. 

2. Hur kan omgivningen, tex redskap, aktivitet, underlag mm påverka säkerhet och risker?

Om man ska använda sig utav plintar och det är en lektion med småbarn så ska man inte använda sig utav den största plinten, man ska ta en mindre plint och sedan lägga en matta bakom och på sidorna om plinten så att om man ramlar så skadar man sig inte så lätt. 

Om man ska använda sig utav en bänk så ska den stå stadigt så att den inte ramlar. 

När man använder romerska ringar så ska man också ha en matta under för att det är lätt att släppa taget om de antingen är satta för högt upp eller om man hör en kullebytta så ska det inte finnas riks för att att falla och slå sig. 

När man spela en bollsport på en liten plan så ska man inte vara för många på planen för då är risken för en krock mycket större och men om man är mindre spelare på plan är det lättare att inte krocka. Det är också lättare att fokusera på bollen om man är mindre folk för att då är det inte massa personer som springer framför bollen så att man inte ser den eller får chansen att passa den till någon annan.

Innan man börjar med aktiviteten så ska alla veta alla regler för att om de inte gör det så blir det lätt att man står still för att man inte vet vad man ska göra, när de som kan reglerna springer runt som man ska göra t.ex så finns det riskt till att de inte tänker på att personen står där och därmed krockar med personen. 

3. Hur kan du genom ditt sätt att genomföra aktiviteten påverka säkerhet och risker både för dig själv och andra?

Om det är en elev som håller i aktiviteten och det fattas något så kan jag själv plocka fram det men då vet bara jag att det fattades och inte personen eller personerna som egentligen skulle göra det. Om jag vill att andra också ska veta det och så de kan lärara sig så kan jag säga till så att de fattar att något sakandes. Om jag genomför aktiviteten så behöver jag inte springa där det finns mest folk för att då är det är den en större risk för krock, sedan om jag ville eller ska springa i en större folkmassa så kan jag själv kolla runt mig så att jag inte krockar med någon. Om det är staffet och man ska hoppa upp på en plint kan jag låta personen före mig gå ner för plinten innan jag hoppar upp på den. Eller om det finns lianer så ska man helst inte vara så många för att då är det lättare att krocka och om man inte har en matta under så faller man rakt på golvet och då kan skadan vara olika då det beror på vilken fart man har men om man har en hög fart kan fallet bli värre.

Spår i snön

“Vad gör du? Du kan ju inte göra så..! Det är väl klart att du inte kan gå där, är du dum eller?”

Det var så jag lät när Mikael skulle gå ut i snön där det var som mest. Jag själv kunde ju inte göra det eftersom jag hade mina sneakers på mig.

Då kan man ju tänka varför jag hade sneakers på mig när det låg en och en halv meter snö ute, jo jag hade sneakers på mig för att det tar ungefär en minut för mig att gå till skolan. När jag gick till skolan den dagen så tänkte jag inte att jag skulle ut i skogen till sjön.

Idag var en väldigt speciell dag tänkte jag när jag vaknade på morgonen. Inte bara det att vi slutar tidigt skolan, men också för att efter skolan ska jag gå på konsert. Det är inte bara en konsert utan det är en konsert med mitt favoritband, jag hade fått de bästa platserna i hela arenan och skulle också få träffa medlemmarna i bandet.

När jag kom till skolan så träffade jag Mikael i korridoren, han stod och väntade på mig.

“Hej, hur mår du?” frågade jag.

“Jag mår sådär” svarade han med ryggen mot mig.

Jag tänkte inte mer på det eftersom det var så han oftast svarade.

vi gick in klassrummet och hade matte, jag tyckte verkligen inte om matte men jag gjorde det ändå för att jag inte ville bli underkänd i något ämne.

“ Alva hur långt har du kommit i boken” frågade Mikael.

“Jag är snart klar, men om du tänker ge mig mer uppgifter att jobba med som är dina så tänker jag absolut inte göra de.” svarade jag med ansiktet mot boken.

Ja, jag brukade göra hans matten men och? Han gör min ibland, det är så våran vänskap fungerar.  

Jag längtade till eftermiddagen eftersom att jag visste att min dröm skulle gå i uppfyllelse. När jag satt och dagdrömde om allting så kom vår lärare in igen efter att hon hade hämtat en kopp kaffe. Det var orättvist tyckte jag eftersom vi inte fick ha något ätbart med oss in på mattelektionerna medans hon fick ha en hel buffét med sig.

När mattelektionen äntligen var slut gick jag och Mikael ut för att ta lite luft för att det var så dålig luft i klassrummet.

“Du Alva, jag har tänkt på en sak.. Jag vet inte riktigt hur jag ska säga detta.. Men jag vill faktiskt göra min egen matte. Jag vet att du älskar det men jag vill förstå lite själv nu innan provet” Sa han.

“Skojar du med mig? Tacka gode gud för att du äntligen fattar att jag hatar matte. Nu kan jag äntligen göra det jag vill på mattelektionerna. “ sSa jag.

“ Jaha haha, amen det visste jag ju.. Men då är det en annan sak jag vill fråga dig om” Sa han medans han sparkade på en sten.

“Eh okej, vad är det?”  Sa jag tyst eftersom jag inte visste vad han skulle säga.

“Vill du följa med mig till sjön efter skolan? Jag vet att du ska på konsert oså men du kanske hinner följa med mig en stund!?” Sa han med en märklig ton på rösten.

“Okej jag följer med dig!” Svarade jag direkt utan att tänka.

Varför gjorde jag så tänkte jag? Han kanske vill skada mig.. Men nej så kan det inte vara, han är ju min enda och min bästa kompis.

Vi behövde skynda oss för att komma till nästa lektion som var musik. Jag älskade musik för det var den lektionen som jag kunde stänga av världen runtomkring mig för att göra något jag faktiskt tycker är kul. När vi hade haft en alldeles för lång genomgång gick jag äntligen in i ett annat rum med en gitarr och min dator. Mikael och jag var helt olika på musiklektionerna. Det kan också vara för att han kan spela lite piano och inte så mycket mer medans jag spelar gitarr och har gjort det en väldigt lång tid nu. Så vi gick in i olika rum så vi kunde jobba en och en, men såklart hade vi fortfarande facetime så vi kunde hålla kontakten. Det vi skulle göra på musiken var att vi skulle gör egna låtar som vi sedan skulle redovisa inför hela skolan på skolavslutningen. Det var därför jag och Mikael inte jobba tillsammans.

“Nu är det äntligen lunch och det är god mat så jag kommer inte svälta på sista lektionen..” sSa jag till Mikael genom facetime.

Han svarade inte eftersom han var upptagen med att spela rätt på pianot även fast att han visste att det inte lät så bra.

Vi gick ut till matsalen och det snöade bara mer och mer, det hade redan snöat en del när jag gick till skolan men nu snöade det nästan så mycket att man inte kunde se matsalen när vi gick.

Vi tog mat och satte oss vid ett litet bord i ett hörn.

“Detta var inte gott, usch jag klarar inte av det.. Det stod ju att det var god mat?” Sa jag medans jag tyckte bort tallriken från mig.

När vi gick ut igen så kollade jag mig lite snabbt i spegeln, inte för att jag var en person som brydde mig så mycket om hur jag såg ut men jag ville inte se ut som jag precis vaknat. Jag rättade till min nya tröja med mitt favoritband på och drog upp mina svarta byxor med hål på knäna. Mitt hår var rosa och axellångt men de var alltid nersläppt så jag brydde mig inte så mycket om det.

Vi gick till klassrummet igen för att vi skulle ha NO. Jag tyckte att NO var helt okej men det var inte riktigt de ämnet jag älskade mest.

“Tack för idag och glöm inte att göra labbrapporten som ska vara inne imorgon” sa vår lärare.

“YEES VI HAR SLUTAT!” Skrek jag när jag och Mikael gick ut.

Vi gick till sjön, men när vi väl kom dit så var det svårt att se var sjön började så vi stannade där vi trodde den började.

“Okej Alva jag har en sak jag vill säga till dig. Du får ta det hur du vill men jag har tänkt på detta mycket. Jag är…” sSa han innan jag avbröt honom.

“Vänta vi kan inte stå här!!! Vi sjunker ju, snabbt vi springer hit!” sSkrek jag medans jag tog tag i hans halsduk för att dra honom upp mot land igen.

Han råkade kasta sin väska några meter bort men vi var så upptagna att springa så vi bara sprang.

“Jag har tappat min väska jag måste hämta den!!!!!!!” sSa han med andan i halsen.

“Vad gör du? Du kan ju inte göra så..! Det är väl klart att du inte kan gå där, är du dum eller?” Sa jag med lätt panik.

Han gick ändå ut fast jag sa till honom att inte göra det.

“Puh du är oskadd och kom tillbaka utan att ens vara lite blöt.” sSa jag.

“Shit nu är jag ju sen till min meet and greet.. “ sSa jag när jag långsamt gick genom snön.

“Förlåt men det var inte meningen och skit i det jag ville säga till dig innan..” sSa Mikael.

Vi gick hem tillsammans och sedan åkte vi in till stan för att ändå träffa bandet.

Mikael hade gjort sig extra fin för att han visste hur mycket jag tyckte om de. Han hade en fin skjorta och ett par svarta skinny jeans, han hade en mössa på sig men man såg en liten rosa slinga titta fram under mössan. Den var från när jag färgade mitt hår.

“Tack för att du följde med mig hit, du är min enda och min bästa vän!” sSa jag medans jag kramade om honom.

Han kramade mig och också och sedan hade var det vår tur att prata med bandmedlemmarna.

Idrott i andra länder.

De flesta länderna har ungefär som Sverige, att man har idrott två gånger i veckan och lektionerna är ungefär 50 min långa.

Det skiljer sig också mellan årskurserna men de flesta har ungefär två lektioner per vecka och de är runt 1h långa. 

USA är det landet som det skiljer sig mest mellan de olika skolorna och årskurserna. När man bli äldre har man mindre idrott, en termin har man idrott och den andra har man inte det. När man har idrott så kan en lektion vara 45 min lång och den andra 1h och 30 min. Det kan också vara att man bara har en lektion men att det istället är 2h lång.

I svenska skolan har man oftast olika arbetsområden i några veckor och sedan byter man men i t.ex Ungern så har man styrketräning varje vecka i 45 min och sedan annan aktivitet två till gånger i veckan. 

Som jag sa innan så är det väldigt olika mellan olika skolor i USA, det finns skolor där man bara sportar och det finns skolor där man inte als sportar. Det finns sportskolor i Sverige också men inte att man inte als sportar. 

Forskning visar att om man sportar mer så kan man koncentrera sig bättre, jag kan förstå det för att bara om man går ut lite mellan rasterna så har man mer energi när man ska jobba på lektionen.

Jag själv tycker att vi har för lite idrott men det kan vara för att jag gillar idrott och jag gillar att röra på mig.

Jämför man olika länders idrott med Sverige så har Sverige ganska lite. De flesta skolor har mer  än en timmes idrott två gånger i veckan men vi i Sverige (Gunnesboskolan) har 50 min två gånger i veckan och det är för oss antingen sista lektionen eller näst sista lektionen vilket inte för någon nytta eftersom vi då går hem. Det man kan tycka är då att man kan jobba med sina läxa bra när man kommer hem men de flesta gör inte läxor direkt när de kommer hem. 

Lektionerna skiljer sig också, i Sverige så har man ungefär olika saker varje lektion men man håller sig ändå inom ett arbetsområde. Men i andra länder så har man mer olika, i USA så har man mer arbeten en längre period vilket man inte har i Sverige.